Idag var det en gulddag

En sådan där dag som kommer att leva kvar länge i minnet. Idag satt vi alla runt matbordet, åt en god middag och stämningen var god. Alla skrattade,hade tid att lyssna på varandra och då kände jag nu blir framtiden ljus. Vi börjar vara en familj igen, som fungerar som ett team och som tycker om varandra. Jag har märkt det genom att jag inte är lika psykiskt utmattad, utan krafterna har börjat att återvända.

Jag har återupptagit bokläsandet, har lite krafter över att bry mig om släkt och vänner, hinner skriva lite på bloggen.Har pratat med goda vänner som jag inte pratat med sedan juni för jag har inte haft kraft att hålla det sociala livet i gång, förutom grannarna på landet och orienteringsklubben.

Vårt husprojekt förenar oss alla och nu blir det en nystart, för vi flyttar dit som en familj och på lika villkor.

På torsdag ska jag och Ola åka till Östersund och jag ska träffa mina bästa kompisar. Jag längtar efter det och saknar vardagskontakten med dem, blev nog mer rotad där än jag kunde tro under de 15 år vi bodde i Östersund och Jämtland.