Ännu en vecka till handlingarna

Veckorna går fort nu och nästa vecka är det höstlov. Imorgon kommer våra grannar från sommarstugan och hälsar på oss. De skall bo hos oss och "sköta" om vår stora barn eftersom jag och maken jobbar.(Det är länge sedan jag arbetat på ett lov men som anställd och när man inte varit anställd så länge kan man ju inte begära att få vara den som får ledigt först.)Vi tycker att det är så kul, att de vill komma hela vägen till oss. Barnen glädjer sig åt att deras "sommarkompisar" kommer hit och får se deras skola och vardagsmiljö.

De skall gå på filmfestival, och fröjda sig ,även göra ett besök på Jamtli museum, .Sedan finns det ju massor av andra saker i vår lilla stad att göra. Åka på Storsjöodjursspaning, vistas ute i skog och natur och gå på stan och fika eller äta gott,eller shoppa om man har det intresset.

Denna vecka har gått i arbetets tecken och jag har jobbat många timmar fler än jag brukar,på grund av sjukdom och ledigheter.Det som är lustigt är att när någon fröken blir sjuk då är många barn borta så det ordnar sig ändå. I min barngrupp går det 12 barn och min kollega var hemma och var sjuk måndag-torsdag. Helt plötsligt var halva barngruppen ledig/frånvarande och vi klarade oss bra utan vikarie.

På nöjessidan kan jag tillskriva bio en kväll med Jossan, Storsjöbadets relaxavdelning med maken och barnen i badhuset(barn är inte välkomna på relaxen).Vi åt en god medhavd middag tillsammans och sedan njöt jag och maken av massage,aromatisk bastu,fotbad och bubbelpool. Jag passade även på att simma 1500 meter. Vi har hunnit ner en tur på stan och köpt vinterskor samt ätit en god lunch- och efterrättsbuffè.Efter det hann vi ut och löpträna i skogen, jag och barnen hann även köra intervallträning, i väntan på maken.

Imorgon skall jag roa mig med min mor och Jossan, vi skall på relaxen och bli omhändertagna.Det känns som trots en arbetsintensiv vecka, med tovningskurs för intresserade och ett antal möten kvällstid har jag ändå hunnit sköta om mig själv.Jag har varit och styrketränat två kvällar på makens arbete också:-)

Jag är glad att alla beslut är fattade nu kan vi njuta av livet,tids nog hinner vi oroa oss över om det var rätt beslut vi fattade:-))

Nu har vi ställt av vår sommarstuga för vintern

Det är verkligen vemodigt att göra det och jag upplever alltid en slags frustration, över att inte få vara där mer.En sorg är det också, men det blir för kallt och det är inte speciellt trevligt med utedass och utedusch när det är höst:-)

Vi som spetsat in oss på en stor äppelskörd, fick uppleva att det blåst ner och nästan inget av frukten gick att ta tillvara.Alla goda Åkeröäpplen som bara var borta.Annars har tiden ägnats åt skolbesök, på vår blivande hemort, där vi letat efter rätta skolan till våra barn.

Jossan är irriterad över att vi skall flytta, men vid omorganisationer har man som anställd, väldigt liten talan.Maken skall ju ha en övernattningslägenhet som han bor i till att börja med, innan allt är klart med deras övergångar till den nya organisationen.Jossan tar ju dessutom studenten till våren och sedan kommer ju hon att flytta dit hon får jobb.Just nu drömmer hon om att plugga språk i London och i andra hand att arbeta som au-pair i London:-)Med andra ord kommer hon inte att bo nära oss och skillnaden att komma hem till oss i nya staden kan inte vara särskilt stor mot för att åka hem hit.

Alla överflyttningar med musikskolor och annat är klart och de får hoppa in i orkestrar och körer,precis där de befinner sig nu. Det känns skönt att de kommer att kunna fortsätta med sina intressen även fats vi flyttar.

Annars går livet sin gilla gång, vi arbetar,tränar och njuter av familjelivet.Vi har varit på bio och ute och ätit thailändskt.Just nu spanar vi in olika attraktioner att göra i närheten av Modtanoi.Det är nästan det roligaste att få planera resan och drömma om hur det skall bli när man är där.

Kan rekommendera ett otroligt mysigt ställe

att resa till. Man flyger till Krabi i Thailand, blir hämtad med minibuss och transporteras till en ö som heter Modtanoi i provinsen Trang.Det är en liten fiskeby och stället heter Sam Beach resort www.sambeachresort.com

Om man vill njuta av det genuina Thailand.Det skall vi göra i februari:-)

Annars är jag mest stolt och glad över mig själv numera. Jag har vågat att säja upp mig, trots en lågkonjunktur har jag framtidstro och det trots att jag inte har någon A-kassa.Nåväl, jag blir ju inte arbetslös och mitt företag kan må bra av att jag jobbar aktivt med det igen,har en massa nya ideér att skapa nya projekt av.

Vi ska flytta söderut i Sverige, eftersom makens arbete gör en organisationsförändring. Vi har bestämt oss för att tacka nej till utlands placering och till att inte gå vidare med adoption. När man börjar att tveka tror jag inte att man skall genomföra det.Varje barn skall välkomnas just för sin egen skull och vi känner oss för gamla, samt att de andra barnen börjar vara så pass stora att det blir för stor ålderskillnad.

Vi har verkligen tänkt,spekulerat och funderat på utlandsplaceringen och barnen vill inte, och det har gjort att beslutet blev taget av sig självt. Det finns kvar om 10 år, när de är vuxna och vi är 50+are:-)Det har också gjort att vi noga vägt adoptionen på guldvågen och jag måste säga att en del drömmar skall nog få förbli drömmar.Att ha fyra barn som alla är friska och normala, kan man skatta sig lycklig över, i alla fall om man fått barn genom adoption,om man skall tro vissa skribenter på FL.

Varför jag skriver det, är att jag varit inne på Familjelivs forum, Känsliga snack och där läst om alla de barn som kommit genom adoption och som har olika former av skador och handikapp,minst hälften av alla barn i särskolan, gjordes det gällande där.Vi måste haft tur och de flesta i vår bekantskapskrets måste också haft tur, för vi har alla barn som är friska och utan handikapp.Eller så är debatten svart eller vitt därinne:-))För mig är barn, just barn och de duger precis som de är. Jag vet inte om det var ett skrämsel inlägg för att göra folk oroliga och tveksamma till adoption.För de allra flesta går det bra och de allra flesta barn mår bra och är friska.Initialt kan de ju ha mindre, behandlingsbara krämpor, som till exempel löss och skabb.

Vi får väl de barn som skall bli våra, och när de väl är här får vi gilla läget,oavsett om de har ett handikapp,hjärnskada eller en okänd sjukdom som vi inte visste om när vi blev föräldrar till det barnet. Vi har vänner som fått olika diagnoser på sina barn som MRSA och Hepatit B vid tropikundersökningen,men det gör ju ingen skillnad i kärlek eller i hur man ser på barnet,det är ju ens egen unge för det.

Nej, nu skall jag sluta, blir ibland lite trött på alla domedags profetior som finns, samt myter om vår typ av familj.

Jag har gjort det!

Idag tog jag mod till mig och sa upp mig! Jag skall jobba denna termin ut och sedan blir det andra saker som jag skall ägna mig åt.Framför allt att sköta om mitt företag igen och jag tror att jag har lärt mig min läxa.Jag passar nog bäst som egen företagare,har svårt att inordna mig i den vanliga lunken och att inte kunna bestämma över min tid.

Samtidigt märker jag att jag trivs med att arbeta i barngrupp och att det fyller mig med energi, så något sådant vill jag nog pyssla med i framtiden också i kombination med företagande.Livet är för kort för att kastas bort på meningslöst tjafs och intriger på en arbetsplats.Jag flydde med andra ord och det skäms jag inte för.Tidigare hade jag nog varit kvar och försökt att hjälpa till att lösa konflikten, men nu har jag blivit klokare:-) och kan strunta idet!

Om jag skall arbeta i barngrupp vill jag fokusera på det och inte på vuxna som bråkar med varandra på ett icke föredömligt sätt. Jag tycker att konflikter är OK,men då måste den som uttalar ord om andra människor, stå för dem öppet och inför alla, annars anser jag det vara kvalificerat skitsnack.

Annars mår vi bra och tänker så det knakar hur vi skall göra. Idag har vi förresten köpt oss en ny himla fin dammsugare Pro Aqua heter den, som både är luftrenare och en städmaskin med massor av talanger som fönsterputsning,textiltvätt m.m, m.m. Nu har vi provat den och är supernöjda.Maken städar fortfarande:-)) han älskar alla typer av maskiner:-)