Idag var vi på läkarundersökning och gjorde nya läkarintyg,samt fixade ett infertilitetsintyg som behövs till Kenya.Vi fick en OK-stämpel på oss denna gång också och vi andades ut,vi blir ju inte precis yngre. På torsdag skall vi göra hiv-test och sedan tror jag vi är klara med de medicinska intygen.Jag går igenom fotografier och försöker att hitta dem som gör oss rättvisa,men jag tror att vi ber en kompis komma och fotografera oss en helg istället.
När det är vårlov hoppas jag att min svåger kan komma och fotografera oss i vår sommarstuga så att den får vara med i presentationen.Mina drömmar är i Kenya och jag funderar mycket på det och glädjs åt att det skall komma en liten till oss. Kan dagdrömma och fundera på föräldraledighet och fundera på hur vi skall fördela det så att liten får vara hemma länge.
Jossan glädjs åt att vi ska till Afrika, hon upplever det som att det kommer att stärka hennes identitet och att få ett syskon till glädjs hon åt.Ni är värda ett barn till tycker hon,fler borde vara sådana föräldrar som ni är, var hennes betyg idag. Då blir man stolt och glad:-))
Igår såg jag en bitterljuv dokumentär om en tös vid namn Emma som var adopterad och som under 6 års tid hade knarkat.Jag grät många tårar när jag såg den och blev verkligen berörd.Starka föräldrar hade hon och ett gott krut i sig som gjorde att hon kunde vända livet till rätta igen.När hon gifte sig hörde min make snyftningarna ända upp till datan och jag grät hejdlöst! Klart man känner oro ibland och funderar vilka styrkor ens barn har och om det är en värld de kommer att möta, vi har ju liksom en igenom kluten, men tre till finns det ju härhemma som skulle kunna lockas av det i framtiden.
måndag 7 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Berörs av dina inlägg. Så otroligt vackra saker du skriver och jag håller med om att ibland funkar inte skolan.
Skulle vilja veta vilken dokumentär du såg. Den om Emma.
Stor kram till er och lycka till.
Ulrica//Turnit ( FL )
Skicka en kommentar