Vi har börjat planera en återresa

för Jossan och Nora, som kommer från samma land och barnhem.Vi funderar på att resa dit och hälsa på, samt göra en turistresa där.Jossan har ju blivit vuxen och för Nora är det ju innan hon kommer till tonåren och nu har vi börjat planera för ett besök under sommarlovet.

Ingen långresa, för i det landet är det ständiga konflikter och oroligheter.Vilket gör att är man där i 10 dagar, känns det lagom.Sedan vill man hem och slippa få sin väska genomsökt, innan man träder in i ett varuhus..Ständiga bombhot, svårt att använda kollektiva färdmedel, eftersom man inte kan vara säker på att det inte kliver på en självmordsbombare, är också sådant som gör att vi känner en viss osäkerhet att resa dit.Men vi älskar landet,människorna,maten och de underbara vackra miljöer som finns där och vill att framför allt Nora skall få med sig en bild av sitt ursprungsland, innan hon går in i tonåren.

Det är svårast för Nora som kom som baby, hon har inga minnen och ingen identitet från sitt födelseland. Det finns inga minnesbilder,ingenting att bygga upp sin identitet av, men nu skall vi försöka råda bot på det.Jossan var ju äldre, hade möjlighet att vara med när vi hämtade Nora och minns det på ett annat sätt.
Nora har en stark önskan om att få veta mer om sitt land och sitt ursprung,men det vi kommer att fokusera på denna gång är besök på barnhemmet, och att besöka olika turistmål i landet.

Detta med att hitta sitt ursprung, får vänta tills hon blir äldre och får göra det enligt landets lagar.Vi följer henne gärna dit igen och igen om hon skulle vilja det.Detta ska bli deras julklapp, en livsresa.