onsdag 8 juli 2009

Nu bor de här

Två fina killar som har smält in i familjen. Den yngsta pojken har börjat att sörja sina föräldrars oförmåga att ta hand om honom och hans bror.Allt löper över förvänatn och vi har väldigt kul. För Frans har det blivit ett lyft att ha två killar till i familjen och helt plötsligt är det kul att bygga lådbil.

Grannpojken och den lille har blivit bästa kompisar och tidigt på morgonen knackar det på dörren till vår sommarstuga och sedan startar leken fram till läggdags, det är knappt att de två unga männen har tid att äta:-)

Vi gjorde ett stordåd häromdagen och åkte in till stan för att komplettera garderoben åt de nyinflyttade pojkarna samt för att köpa en ordentlig bilbarnstol. Fem barn på shoppingrunda med diverse olika inköp som skulle göras, däremellan försöka att klämma in sig på ett matställe och få något i magarna,trots att Borlänge är värd för Dalecarlia cup. Detta gör jag aldrig om igen!!!!!!och ändå uppförde sig alla fem ungarna sagolikt, men vi vuxna var totalt slut när vi kom hem.

På matstället frågade kassörskan men hur många är ni egentligen, varav Nora replikerade rappt, vi är 8 stycken i vår familj men storsyrran jobbar:-)) så vi är bara sju.

Det är kul att få återuppleva bekantskapen med Pettson och Findus, att få berätta sagor och se ur mjuka och omhändertagande de större blir.

Dagarna fylls av leken Tjuv och Polis där alla 8 barnen är med.Vi har det bra trots regnet och omställningen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

På vilket sätt tar det sej i uttryck att den yngre sörjer sina föräldrars oförmåga att ta hand om dem? Om du tycker att du kan skriva om det?

Ni är nog fantastiska!
Kramar

Lille skutt

MammaHella sa...

Han berättar om sina upplevelser, lite i taget. Han har ylat som en liten varg över att mor och far inte orkar ha hand om honom och då älskar de inte honom.Jag vaggade honom i en halvtimme upprapandes att det inte finns en enda förälder som inte älskar sina barn, men att alla inte kan ta hand om sina barn och jag kan lugnt säja att jag grät med honom för jag blev så starkt berörd av hans ord.