Krafterna har återvänt

Jag känner att nu har vardagen en struktur, dagen en rytm och Ola har blivit trygg med den. Oscar börjar hitta kompisar som kommer med hem till oss och jag har fått tillbaks min familj. Mina andra små älsklingar har hittat tillbaks till sig själva och integrerat de nya familjemedlemmarna i sitt liv.Vi börjar åter ha harmoni och det ger krafter till annat.

Min viktreduktion har inte blivit av,snarare tvärtom, kvällarna har fyllts av otillfredsställande snaskade som bara har lett till fler kilon att ta bort. Men nu börjar min och makens träningsrytm återkomma, vi har hittat hålen som vi kan unna oss själva och jag är glad för varje träningstillfälle som blir av.Måndagarna är det vattenjumpa, onsdagar simning och relax, torsdagar löpning och under helgerna är det numera svamppromenader som står på dagordningen om det inte är orienteringstävlingar förstås:-)

Anknytningen går framåt, idag fick jag en frivillig puss av Ola! Jag skulle ha kunnat skriat, hoppat runt och tjoat av glädje, men istället fick jag ta det varligt. Jag tackade för den goda pussen och sedan var det inte mer med det, men inombords gjorde jag alla tänkbara cirkuskonster!

Onsdagar är en familjedag, vi åker alla till badhuset, ofta har barnen med sig vänner, och sedan äter vi medhavd middag där. Ola har simskola och har stor support av alla syskon och deras vänner:-) Idag gjorde jag pannkakor på 3 liter smet, fanns inte ens smula kvar, krusbärssylt med kokos och vanilj hade strykande åtgång liksom kålrabbi och Oscars goda Brownies. Jag undrar hur mycket som får plats i dessa växande släkten? :-) Frans åt 10 pannkakor, Ola åt 7 stycken till exempel:-)