Oj vad fort det blev vardag igen och vad spännande allt känns. Idag har jag bombarderat FFIA med massor av frågor om alla omöjligheter och funderingar vi har om vårt papperssamlande.Jag har varit på mitt nygamla arbete och vilken njutning det är att få möta en barngrupp igen.
Det riktigt pirrar i magen av förväntan att pappersinsamlandet börjar nå sitt slut. Det är bara detta med vårt försvunna vigselbevis som ställer till det, samt att den arbetsplats jag har numera, inte har logotyp och eget brevpapper och definitivt ingen stämpel,men det är ju världsliga saker.
Jag har drömmar om barn och svävar fram i tillvaron och genomströmmas av otroligt starka lyckokänslor. Jag svävar fram i skogen, och i motionsspåret och på cykeln till och från mitt arbete.Jag känner igen känslan, "vänta barn -bubblan", då man försöker att sätta sig in i vad man behöver köpa in,vad man kan räkna med att goda vänner bidrar med och denna väntan på en ny människa som man skall älska och som man är beredd att dö för.
Det spelar ingen roll att det har ösregnat hela dagen och hela kvällen, jag värms av lyckokänslan och det spirar av den inombords. Jag är en blivande mamma och det känns stort och med stolthet bär jag mitt vänta barn-halsband. Jag har till och med införskaffat ett sådant.Jag kollar in diverse bloggar,listor och annat ifall det kommer positiva besked.Nu vill jag ha klar akten så att vi kan vänta på allvar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
7 kommentarer:
Det kommer att gå bra och oavsett om det blir om en månad eller 6 månader, så blir ni föräldrar igen snart.
Spännande att vänta och veta vilka lycka och hårt arbete man har framför sig.
Blev det ett högre medgivande denna gång, då du nämnde något om silver i håret i ett inlägg...
Kanske också bättre i er familj som redan är så stabil, att det inte blir en för liten tjej eller kille.
Våra barn har anlänt vid 15 månader resp. 17 månader och nummer 2 var utvecklad som en 6 månaders och kunde inte sitta ännu. Det har varit en lång väg att vandra för att komma i kapp både fysiskt och i talet, men det har gällt att ha tålamod.
Förstår ert lyckorus och jag hade kunnat tänka mig ytterligare ett barn, men får hoppas att vi är bra som kontaktfamilj/familjehem åt någon behövande.
Hej. Hade "tappat bort" din blogg, men nu har jag hittat hit igen. Vad kul att ni är på G igen.
Massa lycka till! Hoppas att bb kommer fort.
Vi har medgivande för ett barn upp till 5 år. Visst är det spännande att vänta och den som kommer blir välkomnad och efterlängtad!
Vi har alltid haft höga medgivanden vid alla våra adoptioner,man vill ju inte missa ett barn!
Nu njuter jag av att få längtvänta:-) bara det nu inte blir för länge!!
Jag hoppas också på ett BB fort,men med dagens situation är det inget jag räknar med.Även om en på FL fick bb väldigt fort från Vietnam.
Vad härligt det låer! Hoppas att ni snart blir färdiga med pappersamlandet!
lycka till Blir så avundsjuk på ditt pappersamlande och väntande. Det var en härlig tid samtidigt som det också var frustrerande av att inget veta. Nu har vi adopterat klart (man ska väl aldrig säga aldrig) men tycker det är så roligt att följa andra och då speciellt de som har många barn innan. Vi är tre men de flesta av mina vänner har fyra och mer. En del med adoptivbarn och en del med biologiska barn. Alltid lika spännande med tillskott i familjen. Än en gång lycka till
Batippan
Ett litet tillägg. JAg skrev att vi var tre i familjen men menade att jag och min man har tre barn.
Skicka en kommentar